Igår va vi ute och grejade som vanligt i trädgården, vår mellandotter V är väldigt bra på att klara sig själv och hon är bra på att sysselsätta sig själv också.

Så när jag var inne och grejade med maten ( S var ute) så berättade S att V hade sagt att hon varit och knackat på hos S (en tjej längre upp på gatan, man måste passera en trafikerad väg dit) men att där inte va någon hemma, detta hade hon gjort två gånger utan att S märkt detta. Pappa S får skärpa sig, med att hålla koll på barnen.

V var jätte stolt för att hon gått dit alldeles själv, jag berömde henne för att hon fixade detta och hade kollat sig omkring för bilarna. Men att hon måste säge till vart hon går för vi kan bli oroliga.

 Lite senare på dagen fick barnen ta med sig gatkritor ut och måla med, dom hade det såååå roligt och när det var dax att gå in hör jag hur S skrattar och barnen med

-Men A (den lille 18 månaders killen) hur ser du ut! säger S

Jag kommer ut som ett skott och undrar givetvis vad som står på, då ser jag min lille A alldeles BLÅ i ansiktet, då har mellandottern V målat han med gatkritor i ansiktet, hon är jätteglad och A såg inte klok ut.

Han hade förvandlats till en SMURF, så BLÅ var han.

Ja, lilla V hon kan hon, men mamma älskar dig ändå!